• Gästblogg
  • Fladdermusen och häxan i väst

    Den långörade fladdermusen viker i dvalan in öronen utmed kroppen så dessa knappt syns, men här hänger det ena örat ner. Ungefär som en tomteluva, eller i häxans fall som en trollerihatt, om man har lite fantasi, vilket människorna förr hade när det gällde konstiga djur. Ofta ser fladdermöss också ut att vara klädda i slängkappa, eller i väst, då de sveper vingarna om sig. Ordet häxa kommer förresten från det tyska hagezussa som betyder en figur som håller till i hagen och det gör ju fladdermusen när den jagar insekter på natten. Foto Bengt Edqvist.

    Det är Halloween, vilket innebär att skyltfönster pyntas med pumpor, häxor och fladdermöss och barn klär ut sig till skrämmande figurer för att kräva godis och får de inte det busar de. Frågan är varför? Ett av svaren, och det gäller även för påsken, är att det är då som fladdermössen är som mest aktiva. Läs mer om fladdermusen och häxan i väst på Västarvsbloggen >>

  • Gästblogg
  • Hästslakt, kastrering och avrättningar – bödelns funktion i svenskt 1600-tal

    LM_yxa_JL

    Bödeln var en kuslig gestalt, förankrad i folkkulturen som en symbol för det dunkla och mörka. Människor hotade varandra med bödeln, de vaktade och varnade för hans närvaro. På det sättet fyllde bödeln fler funktioner i samhället än att endast avrätta de dödsdömda. I honom fanns en figur att peka ut inför barnen, och någon i vilken man kunde mäta och spegla sig själv.

  • Gästblogg
  • Artrik arkitektur

    2

    Fladdermusen flyger in under en ohyvlad träbräda för att vila sig, solitärbiet har funnit en bra boplats i ett av de avskurna vasstråna och paddan tar sig sakta över våtmarken nedanför. Detta samtidigt som ett nyfiket barn klättrar upp för ett av de slumrande tornen för att kolla på utsikten. Är detta möjligt i staden?