Artrik arkitektur

1
Kan arkitektur bidra till biologisk mångfald och möten mellan vilda djur och människa i stadslandskapet?

Fladdermusen flyger in under en ohyvlad träbräda för att vila sig, solitärbiet har funnit en bra boplats i ett av de avskurna vasstråna och paddan tar sig sakta över våtmarken nedanför. Detta samtidigt som ett nyfiket barn klättrar upp för ett av de slumrande tornen för att kolla på utsikten.

Är detta möjligt i staden? Kan staden få vara en plats för flera andra djurarter, där de kan mötas på liknande villkor? Hur är människans relation till djuren och djurens relation till staden? I examensarbetet i arkitektur, Artland, undersöktes dessa frågor med Malmö som scen, men som kan appliceras i andra städer likaså. Detta är en berättelse om en vision om hur stadslandskapet kan bli artrikare.

Sjätte massutrotningen

Djurens populationer minskar drastiskt i världen och den biologiska mångfalden försvinner i en sådan takt att allt fler forskare varnar att världen i själva verket kan stå inför ett av människan orsakat sjätte massutdöende. Där redan idag var tredje art är utrotningshotad.1 Geologer och filosofer diskuterar om jordens varelser, jordlingarna, nu befinner sig i en ny geologisk tidsålder, Antropocen, människans tidsålder.  Människan och dess utbredning är idag den faktor på jorden som starkast påverkar havet, landskapet och atmosfären. Samtidigt flyttar djurarter in till städer, då deras naturliga livsmiljöer försvinner.

2
Kollage med vilda djur och olika arkitektoniska element.

Artrikt stadsland

En stad utvecklas och planeras för vår art och det är normen. Skala, rum, platser, material, kanter och texturer är anpassade efter vår art. Finns det någon vinst i att ändra på detta? Varför ska vi ta hänsyn till fler än oss själva? Det finns flera argument som talar för att vi ska det. Människan ingår fortfarande i ett ekosystem, trots att vi inte alltid inser det, och genom att ha pollinatörer, insektsätare och fåglar som sjunger ger de både ekonomiska och sociala värden. En term som används flitigt idag är ekosystemtjänster, alltså att ekosystem bidrar med tjänster som ger välmående och förbättrade livsvillkor för människan och som dessutom gör det helt gratis. Genom en medveten utformning av den byggda miljön för andra arter än människan, förstärks inte bara djurens plats utan ger också utrymme för ett möte mellan djur och människor.

Natur och kultur är begrepp som behandlats i bland annat arkitekturteorin och har används aktivt av arkitekter under en lång tid. Det är begrepp som är relevanta i arbetet med djur och stad, då liknelsen kan göras att djur ska finnas i naturen och människan ska finnas i staden (kulturen). Värt att nämna är att människan har påverkat likväl den urbana som den rurala miljön. Det finns inte många platser där det faktiskt går att urskilja dessa två begrepp och det är svårt att finna den ”äkta naturen”, vad nu det är? Även en urskog är indirekt påverkad av oss genom atmosfären som blåser genom löven på de gamla träden. Det flesta av Göteborgs gröna rum är miljöer som är skapade av människan, direkt eller indirekt, och den bild vi har av hur naturen i vår omgivning ska se ut. Allt från innergården, parken och naturreservatet. Istället för denna dualism borde vi istället väva ihop landskap och stad, till ett stadslandskap. Där det finns plats för olika typer av arter; fladdermusen, räven, människan och paddan.

Vi är en urban art, som mer och mer tappar kontakten med naturen, då blir det viktigt att vi har tillgänglig närnatur i städerna. Så att vi på vägen mellan olika platser kan se, höra och uppleva vilda djur. Det ger möjligheter för nya djurberättelser att form.

3
Djuren i kulturen präglar vår bild av olika sorters djurarter. ”The Sensorium” av Walton Ford. (Beskuren)

Människans relation till djuren

Den bild vi har av olika arter är starkt präglad av litteratur, filmer, bilder och andra berättelseformer. I skapelsemyter, grottkonst, fabler och allegorier formas djur i våra syften som om de vore modellera eller drömda.  Ta fablerna som exempel, i denna värld projiceras egenskaper, ofta mänskliga på djuren och vi berättar människans historier genom andra varelser. Författaren Jenny Diski beskriver de litterära djur som ”de bekanta djuren” från skillnad till de ”de obekanta djuren”, de vilda djuren som hon menar att vi känner till på samma sätt.2 Vissa arter får genom kulturen fastetsade karaktärer. ”Klok som ugglan”, ”slug som räven” och ”modig som lejonet” är bara några exempel. Detta är säkert en av anledningar till varför vi tycker om vissa djur och inte andra djur. Kan det också påverka vilka arter vi väljer att skydda och vilka arter vi glömmer bort? Har alla djur samma värde? Nej, skulle nog de flesta säga. Men när man ska förklara varför, är det inte alltid så lätt att finna argumenten. Kanske en förklaring kan finnas i litterära världen.

4
Duvan anpassar sig efter den urbana miljön. Diagram över duvans platser för skydd, föda och bostad.

Djurens relation till staden 

Stadslandskapet innebär ett förhållandevis nytt habitat, med ny urban ekologi, dit fler och fler djurarter hittar och anpassar sig efter dessa nya förutsättningar. ”Synurbisering” (fritt översatt från det engelska ordet ”synurbization”, ett nyligen myntat engelskt begrepp av zoologer och ekologer) uppkommer som en följd av urbanisering.3 Vissa arter lyckas bättre i denna livsmiljö än i sin naturliga livsmiljö. Men det kan också innebära nya typer av stress; dessa nya villkor kan tvinga djurarter att modifiera sitt beteende. 4 Städernas villkor kan göra så att djuren anpassar sig på olika sätt. Från malar som ändrar sin färg på grund av industriföreningar, till ödlor som får kortare bakben, fåglar med ändrade migrationsmönster och livslängd. 5 Kan dessa mikroevolutioner betyda att det i framtiden kanske kan till och med uppkommer nya arter, helt anpassade efter den urbana ekologin?

5
Förslag på nya gröna kopplingar i Malmö hamn, som binder ihop viktiga naturområden.

Gröna kopplingar i en hamn

I och utanför våra städer finns artrika naturområden, naturreservat och bortglömda hörn. Där träden får växa sig gamla, snåren behålla sin vildhet och den döda veden och lövhögen får förmultna i ro. Dessa områden är idag oftast utsprida likt isolerade öar i ett ofta monotont åker-, skogs- eller stadslandskap. Ett landskap som inte gynnar biologisk mångfald och saknar den variation som krävs för ett rikt ekosystem. För att djurarter ska kunna krypa, hoppa och tassa mellan dessa rikare områden krävs det ett välutvecklat nätverk av gröninfrastruktur, s.k. gröna korridorer. På samma sätt som vi planerar för människans cykel-, tåg- och bilinfrastruktur, behövs det planeras för andra djurarters behov och rörelsemönster. Hur lång är läderbaggens spridningsförmåga? Hur långt kan den grönfläckiga paddan vandra? 300-500 meter och 100-600 meter. 6,7

Det är viktigt att studerar dessa korridorer i både rurala och urbana miljöer. I den fysiska planeringen måste detta vara en självklar faktor. I Malmös grönplan fanns det brister när det gällde gröna kopplingar, och det gällde framförallt Malmö hamn. Där man inte hade redovisat några ambitioner med grönytor och gröna stråk. Malmö hamn är också intressant ur en konfliktsynpunkt. Malmö hamn är helt skapad av utfyllningar, men innan industrier och hamnverksamheten hann byggas på dessa utfyllda havsområden var den rödlistade och sällsynta grönfläckiga paddan snabbare framme och stoppade sedan byggplaner. Denna typ av konflikt uppstår ofta, finns det möjlighet att undvika dessa konflikter genom större hänsyn? Malmö hamn hade därför potential att utvecklas med ett par nya gröna korridorer som kopplar till befintliga eller planerade grönstråk i Malmö. Dessa föreslagna grönstråk går genom övergivna grusytor, korsade nerlagda hamnkanaler, mellan lugna baksidor på industribyggnader, bakgator samt över underutnyttjade stora tak.

Tre berättelser

Detta stadslandskap studeras vidare i tre situationer: den tassande bron, den kväkande bakgatan, och de slumrande tornen. Om detta skulle byggas hur hade dessa platser upplevts?

6
Den tassande bron sammankopplar industriområden och gröna noder genom att överlappa en hamnbassäng genom tre ”stigar” av olika karaktär.

Den tassande bron. Tidigt en tisdagmorgon, med lågt hängande moln och regn som inte känns långt borta, cyklar Nils ut mot sin arbetsplats i Malmö hamn. Han tar genvägen via den nya förbindelsen över den nerlagda kajen. Han hoppar av cykeln och leder den över bron. Malmö stad byggde denna förbindelse för ett par år sedan som en del av flera övergripande transformationer av Malmö hamn för att anpassa stadsdelen efter natur- och miljövärden med ambitionen att binda ihop naturområden och gynna den biologiska mångfalden. Bron består egentligen av tre broar i ett. De ser helt olika ut, en är trädbevuxen och tät och snårig, den andra har en mer öppen karaktär och består av betong och gräs, den sista är ett par flottar som ligger över kanten. När Nils korsar broarna på mitten ser han ett par kaniner som hoppa framför honom och på en av flottarna står en gråhäger och lite längre fram simmar en utter. Där är också något som prasslar över honom men som verkar försvinna bort. Det var en rödräv som försiktigt tassar sig fram över de knottriga tallarnas bark och de snåriga björkarnas grenar. Räven är på väg mellan de stora naturområdena i hamnen, Spillepengen och Nyhamnens stadsdelspark.

Räven är en art som har en stark koppling till människan, den nämns t.ex. ofta i fabler och det bedrivs jakt på den.8 Den spelar också en roll som toppkonsument i ekosystemen.  Broförbindelsen undersöktes dock inte utifrån en specifik art utan mer utefter tre typer av habitat.

7
Bakgatan är anpassad efter den grönfläckiga paddan och skapar ett öppet dagvattensystem.

Den kväkande bakgatan. Det är lunch. Hamnarbetaren Lisa tar sin lunchlåda under armen, lämnar den mörka industribyggnaden och går till det gemensamma fikarummet. Fikarummet ligger mitt i den transformerade Brännogatan, en gata som nu fungerar som öppet dagvattensystem, mitt mellan alla industribyggnader. Lunchrummet, en mindre byggnad av betong och glas, viker upp ur ett gruslandskap. Detta är bara ett av flera betongelement som ligger utspridda i detta stadslandskap av grus. Samtidigt som Lisa saktar går över gruset och hoppar över någon vattenpöl så tittar en annan djurart på henne. För några meter bort ligger den grönfläckiga paddan, hon har hittat hit från en sjö några hundra meter bort. Habitatet här är anpassat efter henne och hon lägger inte märke till att landskapet här är gjort av artificiella element och skapat av människan, utan det fungerar bra för henne. Den flacka och grunda sänkan i betongen, som är gjuten mot bubbelplast, bildar en lämplig vattenansamling som likaså kunde varit en klippa.

Grönfläckiga paddan är rödlistad som sårbar i Sverige, tidigare var den benämnd som akut hotad.9 Organismgruppen groddjur (där paddorna ingår) är den mest hotade gruppen globalt.1 Detta beror delvis på förlorade livsmiljöer samt att de är extra känsliga för klimatförändringar. Grönfläckiga paddan finns redan i Malmö hamn och har skapat konflikter mellan hamn- och naturvårdsintresse.

8
Ett av de slumrande tornen som alla är anpassade efter olika arter av fladdermöss och som fungerar som utsiktsplats.

De slumrande tornen. Ett par hundra meter bort, längs den tidigare öppna sjön Oljesjön, råder över lunchen ett sorts lugn. Sjön har omvandlats och nu har det skapats en stor variation av våtmarker, med vass och sankmark. Lugnet som infinner sig varar inte hela dagen, för samtidigt som flera hamnarbetare slutar jobbet så går sakta solen ner. Då vaknar fladdermössen till och tar sig sakta ut genom öppningarna i fjällpanel på tornen som har byggts upp längs med sjön. Det är dags för insektsjakt. Nere längs med våtmarkerna finns det gott om insekter och de dras även till den varma och svaga belysningen längs med sjöns ena sida. Precis nedanför ett av tornen har en ung kille stannat till och satt sig på en bänk utanför en mindre byggnad, med toalett, plats för att ta dricksvatten samt att skölja frukt. För i området har det även planterats olika sorters fruktträd i lundar. De lockar både hamnarbetaren, Malmöbon samt ger blommor för pollinerande insekter. Solitärbiet kan också vila sig uppe i ett av tornen där de isolerade vinterbostäderna för fladdermössen är klädda med 10-20 cm avskuren vass, som skapar många små kryp in.

Det finns nio olika fladdermusarter i Malmö, vanligast är nordfladdermusen och vattenfladdermusen.10 Den rödlistade sydfladdermusen har också påträffats. Samtliga arter är fridlysta. Fladdermus anses också nog av många vara ett ”läskigt” djur, därav var det intressant att skapa platser för den i staden.

9
Om vi bygger platser för andra djurarter också kan oväntade möten ske och stärka koppling till naturen och vilda djur.

Nya berättelser kan ta form

Städer kommer behöva anpassas efter klimatförändringar, biologisk mångfald och mer tillgänglig närnatur och kommer vara en del av lösningen för att vi ska leva i mer balans med naturen. Det kan ge ett artrikt stadslandskap där nya relationer och nya djurberättelser kan skapas.

Föredraget Artrik Arkitektur den 3 maj 2018 klockan 18:00 på Göteborgs Naturhistoriska Museum kommer att handla om Artland samt arbetet med Stadsplaneringsgruppen Naturskyddsföreningen i Göteborg. Mer information om det hittar du via den här länken.

Artland – konsten att skapa ett artrikt stadslandskap

Oskar Tagesson, Arkitekt

Sammankallande för Stadsplaneringsgruppen i Naturskyddsföreningen i Göteborg

Källor:

1 Foster, Anna. Var tredje art utrotningshotad. Sveriges Natur. No. 2 (2018): s 21

2 Diski, Jenny. Allt jag inte vet om djur. Stockholm. Alfabeta (2012)

3 Luniak, Maciej Synurbization-adaption of animal wildlife to urban development. In proc. 4 th Int. Sympoium Urban Wild. Conserv. Tuscon.(2004): s 50

4 Luniak, Maciej Synurbization-adaption of animal wildlife to urban development. In proc. 4 th Int. Sympoium Urban Wild. Conserv. Tuscon.(2004): s 54

5 Ditchkoff, Saalfeld, Gibson. Animal behavior in urban ecosystems: Modifications due to human-induced stress. Doi:10.1007. (2006)

6 Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för läderbagge 2014-2018. s 12. (2014)

7 Naturvårdsverket. Åtgärdsprogram: för bevarande av grönfläckiga paddan.(2009)

8 Tagesson, Oskar. Artland. (2015) s 229

9 Artdatabanken. Grönfläckig padda.(2018)

10 Nilsson, Emelie. Miljöövervaknng: Inventering av fladdermusfaunan i Malmö stad. Ecocom. (2013)

 

Kommentera