Den historiska kampen

Kulturarv, kamp och konflikt – del 2 i serien om kulturarv och mänskliga rättigheter

Runt om i världen engagerar sig människor i kampen för mänskliga rättigheter. För kvinnors rätt till mödravård och abort, för hbtq­-personers rättigheter, för flyktingars rätt till asyl eller transpersoners rätt att slippa tvångssteriliseringar.

Kamper pågår runt omkring oss. Samtidigt lever vi en tid när intoleranta och nationalistiska rörelser flyttar fram sina positioner i land efter land. Destruktiv nationalism, värdekonservatism och rasism innebär ett hot mot mänskliga rättigheter.

På många platser runt om i världen sätts tidigare vunna rättigheter i fråga. I länder som Polen, Danmark och Frankrike vill partier och religiösa aktörer inskränka människors frihet. Inte minst gäller det kvinnors och minoriteters rättigheter.

Demokrati och rättigheter

Det demokratiska samhällets framväxt är nära sammanlänkat med människors rättighetskamper. Rättigheter har gradvis erövrats och vunnits. Rättigheter vinns, med de kan också inskränkas eller rent av förloras. Rättigheter ingår i ett politiskt och ideologiskt konfliktfält. Det står strider och kamp kring rättigheter. Rättigheter möter motstånd och samtidigt är rättighetskamper en motståndshandling – mot förtryck, mot ojämlikheter och begränsande normer.

 Städerskor i strejk i Malmfälten 1974-75. Runt om i landet strejkade städerskor för bättre arbetsvillkor och högre löner. Foto: Tommy Tommie, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Städerskor i strejk i Malmfälten 1974-75. Runt om i landet strejkade städerskor för bättre arbetsvillkor och högre löner. Foto: Tommy Tommie, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

I Sverige har vi de senaste åren kunnat se hur rätten till fri abort satts i fråga, såväl utifrån religiösa som nationalistiska utgångspunkter. Vi har också sett hur rätten till personlig assistans har urholkats och begränsats. Vi har sett hur gränser stängts och hur asylrätten devalverats. Utvecklingen är inte entydig.

Parallellt med att rättigheter hotas sker också, både i Sverige och runt om i världen, en ökad folklig mobilisering för att skydda och stärka mänskliga rättigheter. Dessa sociala rörelser är ett intressant fält för kultursektorn att arbeta med.

Med ett heterogent perspektiv handlar kulturarv inte om att bekräfta eller nagla fast människor vid givna identiteter, utan att söka efter överträdelser, konfliktytor, förskjutningar och komplexitet. Ur ett sådant perspektiv blir solidaritet ett viktigare ord än identitet.

Det handlar i hög grad, som Sven­-Eric Liedman formulerat det, om förmågan att se sig själv i andra. Om att kunna solidarisera sig med strävanden som inte nödvändigtvis gäller det i snäv mening egna intresset, utan tanken på samhället som en gemenskap. Av det följer också att rättighetskamper inte kan ses som isolerade från varandra. Kvinnors kamp för rösträtt i början av 1900-­talet var en kvinnokamp och en kamp för ett demokratiskt samhälle för alla.

Kamp bakom förändringar

Kulturarvssektorn har en stor potential i att berätta att i Sverige ”fick” inte kvinnor rösträtt 1921, utan kvinnors rösträtt och samhällets demokratiserades efter en lång kamp och decennier av ett mycket starkt motstånd. Att tystnaden kring transpersoners villkor har brutits på 2010­-talet, är inte resultat av ett allmänt framåtskridande, utan frukt av en medveten och stark kamp, inte bara mot fördomar och okunskap utan också mot stat, myndigheter och läkarvetenskap.

Genom att föra in ett tydligare konfliktperspektiv skapas möjligheter till förnyelse av kulturarvsarbetet. Det öppnar för skildringar där kamp, makt och motstånd driver fram samhällsförändringar. Det konfliktlösa perspektivet å andra sidan förleder oss att tro att en gång vunna rättigheter kan tas för givna, att rättighetsmotståndet en gång för alla har raderats ut. Så är inte fallet.

Anna Furumark, projektledare och kommunikationsstrateg

Anna Furumark leder arbetet i det nationella projektet Heterogena kulturarv. I detta projekt ingår två utställningar, den regionala 100 % kamp- rättighetskämpar och den större vandringsutställningen 100 % kamp – Sveriges historia och tre böcker: När det stör, 50 rättighetskamper i Sverige 1890-2017 och 100 % kamp – Mänskliga rättigheter och kulturarv, ett arbete som även innefattar programverksamhet, skolsamarbete samt utbildningar.

Heterogena kulturarv är ett samarbete mellan Västmanlands läns museum, Sundsvalls museum, Historiska museet och Regionmuseet Kristianstad.

Anna Furumark var tidigare projektledare för Att störa homogenitet och Norm, Nation och kultur vid Örebro läns museum och Kulturarvet och toleransen vid Sveriges hembygdsförbund.

Heterogena kulturarv finansieras av Statens kulturråd, Postkodlotteriets kulturstiftelse, Riksantikvarieämbetet och Region Skåne.

Texten ovan är del två i en serie blogginlägg om kulturarv och mänskliga rättigheter. Första delen – Tystnad läker inte sår – hittar du via den här länken!

1 kommentar

  1. Sören Nilsson säger:Svara

    Du skriver: ”Genom att föra in ett tydligare konfliktperspektiv skapas möjligheter till förnyelse av kulturarvsarbetet. Det öppnar för skildringar där kamp, makt och motstånd driver fram samhällsförändringar.” Det finns ingenting som kan skada ett samhälle så svårt som svartmålning, falska fakta, pessimism. Just nu är vi inne i en period när lögnerna från höger och alternativa fakta förpestar tillvaron. Avsikten med dessa lögner är precis desamma som 1914, 1933, 1939 och i Östtyskland under efterkrigstiden. Nämligen att öka konflikterna i samhället och utnyttja lättlurade människor. Du talar om kamp, makt och motstånd som om det vore liktydigt med sandlåda, hink och spade. För mig låter kamp, makt och motstånd som något som kommer att kosta människoliv. Är det det du vill? Eller är det bara en blinkning åt dina vänner som också gillar sådana flotta ord?

Kommentera