Fladdermusen och häxan i väst

Den långörade fladdermusen viker i dvalan in öronen utmed kroppen så dessa knappt syns, men här hänger det ena örat ner. Ungefär som en tomteluva, eller i häxans fall som en trollerihatt, om man har lite fantasi, vilket människorna förr hade när det gällde konstiga djur. Ofta ser fladdermöss också ut att vara klädda i slängkappa, eller i väst, då de sveper vingarna om sig. Ordet häxa kommer förresten från det tyska hagezussa som betyder en figur som håller till i hagen och det gör ju fladdermusen när den jagar insekter på natten. Foto Bengt Edqvist.

Det är Halloween, vilket innebär att skyltfönster pyntas med pumpor, häxor och fladdermöss och barn klär ut sig till skrämmande figurer för att kräva godis och får de inte det busar de. Frågan är varför? Ett av svaren, och det gäller även för påsken, är att det är då som fladdermössen är som mest aktiva. När det gäller påsken beror det på att de då är väldigt hungriga, efter vinterns dvala, och därför jagar som mest. Om det är bra väder, kyla och snålblåst gillas inte. Det gäller även senare under våren, exempelvis kring valborg då ju häxorna åtminstone i Slottsskogen är väldigt aktiva och tänder elden på valborgsmässoafton, samtidigt som fladdermössen jagar som bäst över dammarna.

På hösten går fladdermössen i dvala ungefär då vi firar allhelgonahelg och halloween och den i Göteborg så vanliga gråskimliga fladdermusen har då sin parningstid. Den sjunger på kvällar och nätter, ett lite gnisslande läte som bara yngre människor kan höra, för den gråskimliga har en sångfrekvens som ligger strax över gränsen för vad lite äldre människor klarar, och inte blir det bättre med åren.

När fladdermössen går i dvala försvinner de ner i jordkällare, gruvor och grottor, och på Västkusten sägs det att favoritplatsen för häxorna är Brattön och i folkminnesuppteckningar från första halvan av 1900-talet påstås att Brattön är samma som Blåkulla. Originalet till Blåkulla finns i Tyskland och är ett berg som heter Brocken, och dit for djävulen tillsammans med häxorna för att fira Walpurgisnacht, valborgsnatt, åtminstone om man ska tro Johann Wolfgang von Goethe som skrev om detta i Faust.

Världens största fladdermuskoloni finns i Texas och består av cirka 20 miljoner fladdermöss och grottan den bor i heter Bracken cave, troligen efter tyska Brocken. Som ligger i ett grottrikt område i bergskedjan Harz, och naturligtvis vimlar det av fladdermöss även där. Det finns svenska fladdermusarter som flyttar söderut för att övervintra och de kanske inte nöjer sig med Brattön utan vill till original-Blåkulla.

Häxornas grotta

På Västkustens högsta ö Blåkulla, alltså Brattön, finns en grotta dit häxorna far, först ut genom skorstenen upp och ner. Och exempelvis nordfladdermusen gör ungefär detsamma, den hänger gärna med huvudet nedåt och fötterna uppåt i skorstenar och vid murstockar men framåt hösten far den alltså därifrån för att flytta in i en grotta eller gruva. Det är lite oklart huruvida det verkligen bor fladdermöss i grottan på Brattön, få har vågat sig dit, men det är högst troligt. I alla fall är den emellanåt där på sommaren, det går att läsa om på bloggar på internet.

På väg till Blåkulla sägs att häxorna stannar i kyrktornen för att stjäla mässing från kyrkklockorna och det är ju naturligtvis inget fladdermössen gör. Stjäl alltså, men de bor i kyrktornen, och på kyrkvindarna, speciellt en trevlig liten fladdermusart som heter brunlångöra. Det händer till och med att de hittas hängande upp och ner på kyrkklockan.

Insektsgodis

Vad har bus, godis och pumpor med fladdermössen att göra då? Godisets roll är osäker, bortsett från att fladdermöss är lika glupska som barn vid en godisskål. En enda fladdermus kan äta ungefär 2000 insekter på en natt. Pumpor drar till sig insekter, liksom all frukt, och det är ju inte alls omöjligt att tänka sig att jakten på insekter då pumporna är mogna på pumpaodlingarna är väldigt intensiv. Det är nog ingen som undersökt, så det är bara att ge sig ut på första bästa pumpaodling en höstkväll för att kolla. Men busiga, det är väl ändå inte fladdermössen? Nja, säg det, men de har ofta fått symbolisera det tokiga. Kanske för att de sägs tillhöra en upp- och nervänd värld. Tomtar på loftet heter på engelska lustigt nog bats in the belfry, fladdermöss i kyrktornet. Och apropå tomtar så har dessa ungefär samma likheter med fladdermöss som häxor, men det är en annan historia som alla barn får vänta på till jul.

Bengt Edqvist, etnolog

Den långörade fladdermusen viker i dvalan in öronen utmed kroppen så dessa knappt syns, men här hänger det ena örat ner. Ungefär som en tomteluva, eller i häxans fall som en trollerihatt, om man har lite fantasi, vilket människorna förr hade när det gällde konstiga djur. Ofta ser fladdermöss också ut att vara klädda i slängkappa, eller i väst, då de sveper vingarna om sig. Ordet häxa kommer förresten från det tyska hagezussa som betyder en figur som håller till i hagen och det gör ju fladdermusen när den jagar insekter på natten. Foto Bengt Edqvist.
Den långörade fladdermusen viker i dvalan in öronen utmed kroppen så dessa knappt syns, men här hänger det ena örat ner. Ungefär som en tomteluva, eller i häxans fall som en trollerihatt, om man har lite fantasi, vilket människorna förr hade när det gällde konstiga djur. Ofta ser fladdermöss också ut att vara klädda i slängkappa, eller i väst, då de sveper vingarna om sig. Ordet häxa kommer förresten från det tyska hagezussa som betyder en figur som håller till i hagen och det gör ju fladdermusen när den jagar insekter på natten. Foto: Bengt Edqvist.

Vill du veta mer om Halloween? Klicka här och läs mer på Institutet för språk och folkminnens webbplats.

Kommentera