Kulturarvet är ingen isolerad ö

UNESCO

Så har ett år gått, ett år där kulturarvet åter hamnat i fokus. I tider av snabb förändring är det många som söker sig till just kulturarvet för att förstå sammanhang, finna trygghet men också för att hitta stöd för sin tolkning av verkligheten. Många förenas i en kultursyn som ser nationell kultur som unik och tillhörande en viss grupp. Det är därför extra viktigt att sprida kunskap om vår gemensamt skapade historia, de gemensamma rötterna. Unescos världsarv spelar en viktig roll genom att vara öppna mötesplatser för kunskapsinhämtning och samtal och motverka polarisering.

I alla tider har människor rest, mötts, handlat och tillsammans skapat fantastiska saker. Många av Unescos världsarv visar tydligt på just det; språk, idéer, traditioner, arkitektur, trosuppfattningar och ritualer är alla resultatet av handel, påverkan och utbyten mellan människor över geografiska och andra gränser.

Världsarvet Tanums hällristningar skapades under bronsåldern för över 3 000 år sen och visar tydligt kopplingar till kulturer i Mellanöstern där tillverkning av brons utvecklades. Bilder och mönster går igen och det gör också myter och berättelser.

Det som vi i dag ser som typiskt svenskt: en runsten från vikingatiden, kan även ses som ett exempel på mänsklighetens utveckling av skriftspråket. I västgötaslättens odlande landskap kan man se ett exempel på global utveckling: människan gick från ett sätt att skaffa mat till ett annat, jordbrukssamhället startade sitt segertåg över världen.

Genom att utforska det förflutna kan vi förstå andra perspektiv och andra sätt att leva samtidigt som vi stärker vår egen sammansatta identitet. Det är en god grund för nyfikenhet och engagemang i mötet med andra människor. När vi lyfter blicken och ser länkar mellan olika tider och olika världsarv kan vi utforska den rika källa till kunskap och upplevelser som Unescos unika världsarv utgör. På så vis kan vi också stimulera samtalet om vilket samhälle vi vill lämna över till kommande generationer.

Vi får inte låta vår kultur och historieskrivning stelna i syfte att isolera och utesluta. Kulturarvet har aldrig varit en isolerad ö.

Mats Djurberg
generalsekreterare, Svenska Unescorådet

Kommentera