Snurra min jord, låt mig följa med dig

Jordglob från 1790, Göteborgs stadsmuseum

På vintrarna brukar jag titta upp i stjärnhimlen och tänka på alla de människor som stått på samma sätt före mig och funderat över vår plats i universum. Det fyller mig med en känsla av gemenskap över tid, en fråga att förenas i, att vi trots all vår tid här inte riktigt kan greppa detta fastän vi förstår så mycket annat. Vi lever på samma jord som alla de före oss. Haven, bergen och öknarna är desamma.

1790 satt Dudley Adams i England och funderade över hur hans jord såg ut när han skapade den här jordgloben. Då pågick franska revolutionen på andra sidan kanalen och James Cook hade några år tidigare genomfört sina upptäcktsresor i Stilla havet. Australien var en outforskad kontinent för västvärlden och inget var skrivet i sten.

Kanske var det då än viktigare att göra världen konturfast genom kartor och jordglobar? Att definiera, bestämma och förklara. Det är att ha makt. Så var det då, och så är det nu.

Jag tittar på jordgloben och länder som inte längre finns men landet finns kvar. Det är vi som har flyttat gränserna och bytt namn. Fascinerande – ständigt densamma och alltid i rörelse. Tänkte han på det, Dudley Adams, när han satt och gjorde en jordglob? Han trodde nog i alla fall inte att någon skulle sitta över 200 år senare och fundera över det.

Snurra min jord, du får inte ge dig!

Marie Hellervik

Marie Hellervik är tillförordnad enhetschef för samlingsenheten på Göteborgs stadsmuseum där också den fascinerande jordgloben finns att uppleva. Andra tips på stadsmuseet just nu är utställningarna Freddie Wadlings kabinett och Göteborgs födelse.

Göteborgs stadsmuseum på Facebook

Göteborgs stadsmuseum på Instagram

Kommentera