Jag är Västarvet

Konsten att bränna gräs

De är inga pyromaner. De räddar vår natur genom kontrollerade bränder. Men det är inte helt lätt att tända eld på fuktigt gräs när dimman ligger tät runt Ålleberg. Den 17:e april samlades representanter ur nätverket för Svenska Kulturlandskap, redo att utföra den perfekta gräsbränningen på slätterna nedanför Ålleberg. Väderprognosen var god. Torr himmel och lagom vind hade utlovats, ultimata förutsättningar för att lunta gräs under påpassade former.

De är inga pyromaner. De räddar vår natur genom kontrollerade bränder. Men det är inte helt lätt att tända eld på fuktigt gräs när dimman ligger tät runt Ålleberg.

Den sjuttonde april samlades representanter ur nätverket för Svenska Kulturlandskap, redo att utföra den perfekta gräsbränningen på slätterna nedanför Ålleberg. Väderprognosen var god. Torr himmel och lagom vind hade utlovats, ultimata förutsättningar för att lunta gräs under påpassade former.

Men varför bränner man gräs? Det blir ju inte så tjusigt efteråt. Men efter efteråt, då händer det! Bränningen medför nämligen flera positiva resultat för områdets flora och fauna, så länge eldandet utförs under våren då inget annat ännu grott. De blommor som har haft svårt att tränga sig upp genom fjolårets tjocka täcke av vissnat gräs får helt plötsligt en ny chans. Blomstren lockar i sin tur till sig fler insekter under sommaren. Insekterna letar nektar och pollinerar på så sätt blommorna, som då kan bli ännu fler.

Elden kan också bilda så kallade blottor, alltså jord som blottläggs där nya frön kan gro och bin och steklar bygga bo. Det bästa är att elda på olika platser varje år. Ser man till att alltid spara en åkerholme kan man försäkra sig om att det hela tiden finns variation mellan boplatser, skydd och mat. Vissa insekter, kräldjur och gnagare trivs ju bättre i den tjocka förnan, alltså det nedbrutna organiska växtmaterialet på marken. Variation är det bästa!

Foto: Robin Eriksson

Vad är det som händer i jorden när förnan bränns då? Jo, när fjolårets gräs brinner försvinner markens kväve upp i luften och näringssamlingen minskas i jorden. Askan som blir kvar hjälper i sin tur till att höja markens pH-värde. Förr i tiden var näringsfattiga som dessa ett problem när det skulle odlas foder till boskapen, men idag är näringsfattiga gräsmarker istället en bristvara. Den historiska dokumentationen av gräsbränningar i Sverige är tunn. Istället har kunskapen om eldandets fördelar gått i arv hos bönderna i generationer.

Vill du testa på att bränna gräs själv? Då finns det vissa tips du bör hålla dig till, påföljderna är annars inte så roliga. Här kommer en liten gräsbränningsguide:

1. Undersök platsen du vill elda på och kontrollera med Räddningstjänsten att det inte råder eldningsförbud.
2. Avgränsa ytan med naturliga hinder såsom bäckar och stigar eller skapa egna hinder med hjälp av en röjsåg eller bevattning. Gör din egen brandgata helt enkelt!
3. Elda i motvind! Då rör sig elden långsammare framåt vilket också bidrar till att få bort förnan djupare. Detta är en bra metod om du vill gynna annan flora än just gräs.
4. Se till att du har en bra räfsa till hands, gärna i metall. Med den kan du både släcka eller sprida elden genom att kratta upp torrt gräs och dra det brinnande gräset bakom dig.
5. Ha tillgång till mycket vatten, platsens koordinater och ett larmnummer att ringa ifall något slår fel.
6. Bevaka platsen tills allt verkligen är släckt. Kom ihåg att stubbar och tuvor kan pyra länge utan att det märks.
7. Invänta varmare tider och njut sedan av en rikare flora och fauna!

Foto: Robin Eriksson
Foto: Robin Eriksson

Hur gick de då för de tappra representanterna från nätverket för Svenska Kulturlandskap, denna utlovat gynnsamma tisdag i april? Det blev ingen bränning. Himlen öppnade sig i regn och dimman smög ut över slätten för att svepa in dem alla i en mjuk och fuktig filt. I denna fuktiga filt kunde i alla fall metoder och utrustning diskuteras och erfarenheter utbytas. Bilderna ni ser är därför från gräsbränningar 2017 och 2016.

Backsippan är en av de växter som gror extra bra på marken efter en gräsbränning. Foto: Robin Eriksson
Backsippan är en av de växter som gror extra bra på marken efter en gräsbränning. Foto: Robin Eriksson

Nätverket Svenska Kulturlandskap fokuserar på traditionella skötselmetoder i kulturlandskapet. Nätverket vill samla in och dokumentera kunskap om olika skötselmetoder samt vid behov initiera metodutveckling. Nätverket arbetar för att vidareförmedla denna kunskap till brukare, entreprenörer, förvaltare och beslutsfattare, genom till exempel seminarier, föredrag, workshops, filmer och trycksaker. Vårt mål är att traditionella skötselmetoder förblir levande, används och bidrar till att höga natur-och kulturvärden i kulturlandskapet bevaras och utvecklas.

Lägg till kommentar

Ämnen

Följ oss

Följ oss gärna i våra sociala medier