Över språkbarriären – om dövstumskolan, teckenspråk och ett kritiserat konstverk

Skulpturen i bildspelet ser kanske inte så anmärkningsvärd ut men har varit mycket laddad med känslor när den tillverkades 1977. Den heter Över språkbarriären och är skapad av Leif Sylin med uppdrag från DBM (Döva Barns Målsmän) för att fira hundraårsminnet av Vänerskolan, tidigare 4:e distriktets dövstumsskola, som startade i Vänersborg 1877.

Skulpturen skapade starka känslor eftersom den tydligt visar att det är de döva som måste ta sig över hindret med att prata det talade språket för att göra sig förstådda. Undervisningen hade från start varit inriktad på tal- och läpptydning där teckenspråk ansågs vara något som borde undvikas i största mån och endast användas för barn som i stort sett ansågs obildbara. Det var först 1981 som teckenspråket fick status att vara ett officiellt språk, ganska nära då skulpturen skapades, och idag utgör teckenspråket ett minoritetsspråk i Sverige.

Smärtsamma avsked

I Vänersborgs museums samlingar finns många minnen sparade, i form av föremål, fotografier och böcker som vittnar om dövas historia. Om hur man i slutet av 1800-talet ville lyfta de barn som inte kunde höra till självständiga medborgare, på gott och ont. Att ta barn i 6-7-årsåldern, utan att kunna förklara för dem när och om man skulle ses igen och att lämna dem på en okänd skola, kanske så långt från hemmet att de endast skulle ses under sommartid, måste ha varit förfärligt.

Yrkeskunskaper

Samtidigt fick barnen en kunskap på skolan, dels att göra sig förstådda och dels, och inte minst, få ett yrkeskunnande inom exempelvis snickeri, skomakeri, skrädderi, handarbete, sömnad, vävning, skolkök, bokbinderi och trädgårdsskötsel. Detta gjorde att barnen kunde ha kunskaper och yrkesfärdigheter som saknades i deras hemtrakt. När dessa barn återvände hem efter utbildningen kunde de då som vuxna höja sin status och betydelse med de färdigheter de lärt sig och efterfrågades på ett annat sätt.

Processen att lära sig ett nytt språk kan vara svår, men att lära sig ett språk man själv inte hör, då man inte kan avgöra om det låter riktigt eller inte, måste vara än svårare. Ja, tänk att lära sig uttala ljud rätt som man själv inte hör. Att det skulle dröja till 1981 innan teckenspråket skulle accepteras som språk är ofattbart.

Ann-Charlott Öberg, 
konservator och föremålsansvarig, Vänersborgs museum

Här hittar du Vänersborgs museums webbplats

Vänersborgs museum på Facebook

Kommentera