I Mellerud finns spår av Förintelsen

Foto: Melleruds kommun

Enligt Nationalencyklopedin innebär begreppet kulturarv idéer och värderingar som ingår i en kulturs historia och som fungerar som en gemensam referensram. Något värt att bevara, lyfta och omfamna. Få personer tänker därför på att själva Förintelsen är ett kulturarv.

Just koncentrationslägret i Auschwitz har kommit att bli den största symbolen för Förintelsen. År 1979 utsåg UNESCO Auschwitz till ett världsarv, en utmärkelse många kanske förknippar mer med bland annat pyramider, klippformationer och hällristningar.
I detta fallet inbegrips utnämningen i formuleringen en plats av stor kulturell, historisk eller vetenskaplig signifikans och som därför skyddas genom internationella avtal.

Men kanske är det inte just i Auschwitz Förintelsen är som mest närvarande. Från Auschwitz kommer de som faktiskt överlevde, de som kunde berätta historierna. Runtom i Europa gör sig istället tomheten påmind. Hela kvarter som tömts på folk, människor som mördades direkt på plats. Förintade i sitt eget hem, långt bort från nazisternas systematiska dödande i koncentrationslägren.

Denna tanke har gett upphov till Auschwitz-paradoxen. När Auschwitz blivit den stora symbolen för Förintelsen är det enklare att skylla ifrån sig. Jag arbetade inte där, jag hade ingenting med Auschwitz att göra. Massmorden som pågick i övriga Europa hamnar lätt i skuggan på grund av Auschwitz-paradoxen.

Varje år besöker miljontals människor det före detta koncentrationslägret. Anledningarna är många. Skolresor, historieintresserade eller de som vill uppleva platsen ur ett socialpedagogiskt perspektiv. Gemensamt för resorna är hågkomst av det som skedde.

Men Auschwitz byggdes inte för att stå kvar i all evighet. Lägret skulle användas som den slutgiltiga lösningen av judefrågan och sedan plockas ned. Fotstegen från dagens många turister gör att platsens materiella kulturarv långsamt håller på att trampas ned och förstöras.

Minnet av Förintelsen syns som sagt kanske som tydligast bortom Auschwitz. Efter den så kallade Kristallnatten 1938 anlände 500 judiska flyktingbarn till Sverige för att söka skydd. Mellerud är en av de platser där barnen togs om hand, där många familjer öppnade sina hem åt dem.

År 2005 invigdes ett minnesmärke över denna händelse, spår av nakna barnfötter som löper kors och tvärs över torget. Minnena av Förintelsen finns ofta närmare än vi tror.

pa-denna-plats-1_v2

Foto: Melleruds kommun
Foto: Melleruds kommun

Klicka HÄR om du  vill läsa mer om Auschwitz som kulturarv.

Kommentera